​

Flottningsled från Ljøra till Trysilelva.

Fram till mitten av 1800-talet fick de stora skogarna i Ljørdalen stå orörda, trots det stora behovet av timmer i sågverk både i Sverige och Norge.
Ljøra var ingen bra flottningsled mot norska timmeruppköpare, och att få timret till uppköparna längs Klarälven på den svenska sidan var i stort sett omöjligt.
Svenska Trysilbolaget med sågverk i Mölnbacka och Quartorp köpte i alla fall på sig en hel del skog i Ljørdalen och 1851 började man även köpa på sig mark för att kunna bygga en flottningsled med kanal till Trysilelva/Klarälven. Arbetena med denna led startade 1855 och 1858 hade 65 man grävt bort 120 000 kubikmeter för hand. För att lyfta timret sammanlagt 13 meter från Ljøra till Klarälven hade man också byggt två timmerspel med ett lyft på vardera 6,5 meter.
Hela bygget kostade runt 100 000 kronor vilket med dagens penningvärde motsvarar cirka 50 miljoner kronor.

Leden började med en 3,1 kilometer lång kanal från Ljøra till Nordre Flersjøen. Nordre Flersjøen ligger 13 meter högre än Ljøra och för att övervinna denna skillnad byggdes alltså två timmerspel som drevs med vattenkraft.
Från Nordre Flersjøen till Blanksjøen går den 1,8 kilometer långa Næråkanalen och från Blanksjøen till Søndre Flersjøen en cirka 600 meter lång kanal. På denna sträcka måste kanaler ledas i en akvedukt över Nærån. Akvedukten byggdes i trä och var ett betydande byggnadsverk.
Kanalerna är cirka 3,5 meter breda och mellan 2,5 och 6 meter djupa.

1901 sålde Trysilbolaget sina skogar i området till Trävaruaktiebolaget Dalarne och därmed upphörde flottningen. Efter detta fick transportleden med sina kanaler förfalla.
1924 undersöktes möjligheterna att restaurera leden, men detta misslyckades.
I slutet av 1950-talet var akvedukten helt upprutten och revs, vilket betydde att vattnet från kanalen rann ner i Nærån. För att komma tillrätta med detta byggdes en 5 meter hög jorddamm som tvingade in Næråvattnet i Støa kanal.

Först 1991 startade en restaurering och 1997 kunde kanalen öppnas i det skick den har än idag.